PFAS- svårnedbrytbara kemikalier
PFAS, en förkortning av per- och polyfluorerade alkylsubstanser, utgör en av de mest utmanande kemikaliegrupperna för vår miljö och hälsa. Dessa ämnen är nästan omöjliga att bryta ner, varför de ofta kallas ”evighetskemikalier.” De finns i en uppsjö av produkter vi använder dagligen – från köksredskap till smink – men vad vet vi egentligen om deras påverkan?
Från industrier till våra vatten – PFAS-spridning
PFAS har använts i decennier inom industrin tack vare sina vatten- och fettavvisande egenskaper. Det är inte ovanligt att hitta dem i textilier, smink och köksprodukter. Trots att PFOS och PFOA är två av de mest kända typerna av dessa ämnen, omfattar PFAS-familjen tusentals olika ämnen som är lika beständiga och problematiska. PFAS kan färdas långa sträckor, och detta har lett till att de kan upptäckas på platser där de aldrig varit i användning, såsom i Arktis och isbjörnar där.
I Sverige har dessa ämnen påträffats i både dricksvatten och natur, vilket gör deras övervakning alltmer kritisk. Situationen förvärras när de används i industriella processer eller i brandskum vid brandövningar, vilket leder till att stora mängder hamnar i vattendrag. Härifrån sipprar de långsamt ut i våra dricksvattenreserver. Kontinuerlig övervakning och analys av vattenkällor blir central för att hantera deras potentiella risker.
Hälsorisker kopplade till PFAS
Även om enstaka exponeringar för PFAS-ämnen inte alltid resulterar i omedelbara hälsoproblem, lyfter forskning fram deras potentiella långsiktiga konsekvenser. Dessa kemikalier har visat sig påverka leverenzymnivåer och kolesterol, samt störa hormonbalanser. Känsliga grupper som foster, spädbarn och barn är särskilt utsatta, då dessa ämnen kan överföras via moderkakan och modersmjölken.
Det finns också en ökande oro för potentiell koppling mellan PFAS-exponering och vissa cancerformer, sköldkörtelproblem och reproduktiva störningar. Symptom på exponering kan dock vara subtila och utvecklas långsamt, vilket försvårar möjligheten att knyta dem direkt till PFAS utan grundliga tester.
Med tanke på dessa hälsorisker är det viktigt att begränsa exponeringen. Enkla steg inkluderar att välja PFAS-fria produkter, använda vattenfilter i områden med känd förorening och undvika produkter med vattenavvisande egenskaper.
PFAS i vårt dricksvatten – nödvändigheten av analyser
PFAS i vatten är en ökande oro globalt, inte minst i våra dricksvattenreservoarer. PFAS kan ackumuleras i vattendrag, vilket gör deras analys kritisk för att upprätthålla säkra dricksnivåer. Vid långvarig exponering kan dessa ämnen leda till hälsoproblem hos människor. Av denna anledning är regelbunden testning och övervakning av vattenkällor avgörande.
I Sverige har livsmedelsverket tagit viktiga steg genom att införa nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten, som börjar gälla från januari 2026. Dessa värden sätter strikta gränser för hur mycket PFAS som får finnas i vattnet för att skydda vår hälsa. För att se till att dessa gränser hålls och för att bistå i kampen mot PFAS-föroreningar erbjuder många analysföretag, som Aklab, omfattande tester och rådgivning.
Genom att upprätthålla korrekta övervaknings- och analyseringsstrategier av PFAS kan vi minska riskerna för både miljön och människors hälsa. Tack vare moderna tekniker och förbättrad medvetenhet kan vi förhoppningsvis minska effekterna av dessa svårnedbrytbara kemikalier i framtiden.
